måndag, mars 19, 2007

Idag är det 6 månader sedan Kerstin lämnade oss.

Denna text gav Kerstin oss och jag vill gärna dela med mig av den...för den påminner om vad som betyder något i livet.

Livet är så kort.
Det rusar likt ett tåg genom mörka tunnlar, ingenting jag såg.
Ut i dagens ljus, genom skön natur, möter sol och värme, dagen går i dur.
Var glad att du finns till, stanna upp ett slag.
Passa på att njut, det kan vara din sista dag.
Rikedom och lyx – dom stressar och dom gnor, uti deras sinne, lyckan sällan bor.
Ge tid åt de små, och den som har dig kär, det skapar ljuva minnen,
som du för evigt bär.
Så skall du då summera, vad livet dej har gett.
Du minns och gläds åt allt du gjort och sett.
Kanske sitter du allena, blundar till och tänker på alla sköna minnen,
dem som livet skänkt.
Minnet av en resa, eller minnet av en kär – lätt att plocka fram,
dom finns alltid där.
Rikedom kan sina, du mister allt du har, men minnena är dina,
ingen dem från dej tar.

1 kommentar:

Anonym sa...

Åh, vad fin den är! Det manar verkligen till eftertanke.
Kram till Er alla/Mamma